Finanskrisen,  ett hot eller en möjlighet för en hållbar samhällsutveckling?

En allt mer hotande klimatkris ger oss nya utmaningar. En försvagad ekonomi öppnar upp för smärtsamma prioriteringar som måste leda till en omställning där långsiktig affärsnytta står i centrum med hjälp av energieffektivitet och förnyelsebar energi.

Under 70-talet då steg priset på olja  kraftigt och alternativa energi källor blev en av vinnarna . Energi effektivisering och förnyelsebar energi förlorade dock mark till andra finansiella innovativa utvecklingsvägar under slutet av 80-talet och 90-talet då oljepriset gick ner och som symptom såg vi födelsen av SUV bilar från bilindustrin. En industri som alltid förknippats med oljeindustrin och som inte klarat omställningen till en hållbar utveckling.  

Men det ser ut som den pågående ekonomiska krisen med ett lågt oljepris minskar intresset för förnyelsebar energi och sänker utvecklingstakten av nya klimatsmarta lösningar. Vi får inte låta detta ske.  Om det är något som skall ta oss ur den samhälleliga, ekonomiska och delvis industriella krisen så är det investeringar i ny teknik som också leder till en minskad klimatpåverkan.

Men det är redan ett faktum idag att investerare av olika slag är försiktiga att gå in i riskprojekt och har en avvaktande inställning till nya utvecklingsprojekt inom de flesta branscher och även de som finns inom s.k. Clean-Tech sektorn. Däremot så finns det en avgörande skillnad mellan 90-talet då priset på olja var lågt och kapital flödade till andra sektorer än Clean-Tech.

• Medvetenheten och enigheten om en annalkande klimatkris förenar de flesta samhällsutvecklare.
• Miljöteknik och hållbar utveckling har utvecklats från nisch till   mainstream i de flesta företag.
• Lagstiftningen med både ”morrötter och piska” har kraftigt byggts ut under 2000-talet.

Nationella program för att minska oljeberoendet diskuteras och är inte någon ovanligt samtalsämne i de flesta ekonomier idag. Forskning och utveckling har levererat nya tillämpningar inom alla sektorer. Ett stort antal tekniska innovationer är mogna att implementeras i de flesta ekonomier världen över. Inte minst i USA som kommer att ta över ledarskapet inom Clean-Tech från Europa inom några år. Det finns några områden som jag ser som betydelsefulla från svensk utgångspunkt i internationella sammanhang Låt mig ta tre konkreta exempel på områden som är mogna att få internationell uppbackning

1.     Fjärrvärme

Skandinavien har lyckas att utveckla fjärrvärme och fjärrkyla i många städer och erbjuder klimatneutrala lösningar. I större delen av Östeuropa finns en infrastruktur som skulle kunna förena affärs och samhällsnytta. En bra klimataffär. Många östeuropéer har redan system för fjärrvärme som en infrastruktur på plats, men det finns en brist på effektiv energianvändning. Men den är inte bara i Östeuropa. Fjärrvärme och fjärrkyla är också en viktig del av lösningar i avancerade projekt för hållbara städer i Sverige. Kina har t.ex. under 2008 köpt konceptet för utvecklingen av hållbara städer med möjliga svenska exportframgångar.

2.     Reducera metangas från kolgruvor

Ett stort problem I Kina är att minska utsläppen och minimera riskerna från kolgruvornas öppna gruvschakt. En svensk-amerikans modell kan ta vara på metangasen och bla distribuera både värme och elektricitet från gruvorna samtidigt som man i en anläggning tar bort motsvarande ca 500.000 bilars utsläpp av växthusgaser på vägarna.

3.     Satsa på teknisk utveckling av nya Lithium-Ion batterier inom                Bilindustrin

Boston-Power Inc  producerar lap-top batterier som löser problemen med värmen och dessutom är minst tre ggr så energieffektiva och i tillverkningen sänker klimatpåverkan med minst hälften i förhållande till ett jämförbart lithium ion batterier. Boston Power kan komma att utveckla morgondagens bilbatterier och borde vara en själklar partner till den ”svenska” bilindustrin. Särskilt när man kan konstaterar att grundaren och VD:n är svensk även om verksamheten i är förlagt till USA.

 Sammantaget är min bedömning att vi står vi bättre rustade att vidta åtgärder för att möta den ekonomiska krisen än någon tidigare kris i samhällsutvecklingen. Men frågan är om den mänskliga kraften inom politik och ekonomi är tillräckligt stark för att vidta nödvändiga åtgärder? Varför inte utveckla den ekonomiska politiken mer selektivt och inte bara till generellt bankstöd?

 Satsa mer på investeringsfonder inom Clean Tech sektorn.  Öka marknadsstödet i Östeuropa, Asien och Afrika. Men det räcker inte.  En ny omfattande arbetsmarknadspolitik kan hjälpa till att strukturera om till den nya tillväxtsektorn som mycket väl kan utvecklas inom redan etablerade industrier och inte enbart nya Clean Tech företag.

Det finns starka signaler från de ledande ekonomierna  USA, Kina, EU, Brazil, India att stärka Clean Tech sektorn. Även om vi ser en nedgång idag i investeringarna inom Clean Tech sektorn  - från $148 billion 2007 till $148 billion 2008 så kommer signalerna från den nya ledningen i USA om kommande satsningar. I både Kina och Syd Amerika hörs röster om kraftfulla satsningar på Clean Tech sektorn.

Men det är fortfarande oklart vilka globala nationella överens kommelser som verkligen blir av. Bankernas och de finansiella systemens roll i denna utveckling måste mer preciseras av regeringar på både nationell och internationell nivå. WTO avtal och andra internationella handelsavtal måste gynna global transferering av teknik och investering. Och sedan behöver vi givetvis ett internationellt klimatavtal som är både rättvist och teknikutvecklande i Köpenhamn 2009

Får vi till detta, så underlättar det för redan existerande mogna  miljötekniska lösningar och detta stimulerar till global ekonomisk utveckling.

 Vad väntar vi på?

God jul och Gott Nytt År !

 Önskar Kaj Embren från ett regnigt Rio de Janeiro

Det har nu gått några veckor sedan jag smält intrycken från Växjö då Swentec (Sveriges Miljöteknikråd) tog ett krafttag för att lägga ytterligare en byggsten på en svensk satsning för en starkare miljöteknikexport.  Sverige är ett litet land på den globala marknaden och därför ställs större krav på strategier och samspel mellan de som skall agera på marknaden. Hittills har vi sett för mycket av diskussion och splittring av resurser mellan olika myndigheter – Sverige har inte råd med det om man skall konkurrera med amerikanska, engelska, franska eller tyska företag.  Så låt strategiskt samarbete mellan kommuner, företag och regering  bli en av pusselbitarna i svensk miljöteknik export.  Och varför kan inte svenska företag och offentliga beställare visa vägen genom att mer aktivt beställa de svenska miljöteknikföretagens produkter och tjänster. Den inhemska efterfrågan är också betydelsefull för att svenska företag skall växa till sig och kunna konkurrera på den internationella marknaden.

Den internationella miljömarknaden som nu oftast benämns – The Low Carbon Economy –är i kraftig tillväxt trots ekonomiska orosmoln med artiklar om den annalkande  lågkonjunkturen. ”Sluta deppa ” skrevs i senaste numret av Veckans Affärer och jag är beredd att hålla med. Investeringar på den internationell energimarknad beräknas överstiga 22 trillioner US dollar de kommande 22 åren. Och enligt Clean Tech Scandinavia så har investeringarna i svensk miljöteknologi ökat med 800 procent de två senaste åren.  Detta är en bra signal till både marknad och vi alla som oroas av det växande klimathotet.

Klimatförändringarna är ett av de största hoten världen står inför  - se http://onehundredmonths.org/ MEN, det är också en av de största möjligheterna för företagsutveckling sedan födelsen av den industriella revolutionen.

Du som vill följa de händelserika veckorna framöver och få kontakt med investerare, företagsutvecklare, entreprenörer och beslutsfattare inom samtliga sektorer av vårt samhälle besök följande websidor:

http://sacc-edays.org/stockholm/

http://www.swentec.se/templates/page____4837.aspx?epslanguage=SV

http://nemonet.swefair.se/templates/StartPageMain____164088.aspx

Själv skall jag besöka Stockholm Entreprenörs dagar tillsammans med VD:n och grundaren av Boston-Power Inc, Christina Lampe-Önnerud. – Läs mer på www.boston-power.com.  En spännade och bra representant för den växande  Clean Tech sektorn.

Med vänliga hälsningar

Kaj Embren

PS Inom kort så kommer Road to Copenhagen hemsidan – www.roadtocopenhagen.org  erbjuda dig att delta i en ny wiki inför det stundande FN mötet i Poznan  i december. Jag återkommer på detta tema i nästa blogg.

Det har gått några veckor sedan jag passerade Visby och Almedalsveckan. Det känns bra att få lite tid att fundera över de intryck som präglade min vistelse under några få dagar i Juli. Denna 40 åriga tradition i Visby kändes fräschare i år än tidigare. Detta trots att det inte var ett valår som brukar höja intresset och engagemanget. En eloge till organisatörerna!

Klimatfrågan är på väg att lägga beslag på allt fler diskussioner.  Det var inte bara kraftfulla utbrott i form av skyfall utan även ett myller utav diskussioner.  Mitt intresse har främst varit riktat på Klimatfrågan och det förestående svenska EU ordförandeskapet 2009 med det tillhörande internationella klimatavtalet och som skall förhandlas fram till det viktiga Köpenhamnsmötet i december 2009. 

Sverige kan spel en nyckelroll om vi tar utgångspunkten i vad som hänt sedan 1970-talet.

Vårt oljeberoende har halverats. Tillskottet av bioenergi för kraft, värme och inom transportsektorn har kraftigt ökat och svarar idag för drygt 20% av Sveriges totala behov av energi.  Sedan 1990 kan vi konstatera att ekonomin vuxit med 44 % medan reduceringen av koldioxid minskat med 9 %. Detta är en utvecklingskurva som väcker internationell uppmärksamhet och som också rätt utnyttjad kan gynna svensk miljöteknik och dess export.

Om jag skall peka ut några av mina reflektioner från Almedalsveckan så kan jag sammanfatta så här

a)      LO och Svenskt Näringsliv som startar en diskussion om Kärnkraften på gamla kända grepp. Man    frågar sig varför inte kärnkraftsfrågan kan diskuteras utifrån ett helhetsperspektiv som en av flera energikällor med både fördelar och nackdelar. Både LO och Svenskt Näringsliv börjar i fel ände och opinionsbildar utan nyansering. Det vore ha varit mycket roligare att få se LO och Svenskt Näringsliv att arrangera seminarier om hur miljö- och klimatpolitiken kan bidra till svensk miljöteknik  och export tillväxt. 

 

a)      Den politiska journalistgruppen har svårt med klimatfrågan. Det känns som om den politiska journalistkåren som alltid dominerar under Almedalsveckan fokuserar allt för mycket på gamla traditionella frågor. 

 

b)      Nationalekonomer som inte läst Stern rapporten och som kan förvånansvärt lite om klimat och hållbarhetsfrågor. Man kunde förvänta sig mer av de mer framträdande nationalekonomerna. Kanske de kan läsa in sig till nästa år då vi står inför ett viktigt internationellt avtal på klimatområdet.

 

c)       Det politiska etablissemanget som börjar förstå klimatfrågan, men kanske har svårt att få med sig regeringskollegor och opposition i en svensk gemensam strategi. Det handlar inte bara om miljöbilar utan mer om utveckla en nationell enighet inför de kommande internationella klimatförhandlingarna inför Sveriges ordförandeskap i EU.

 

d)      HSB, Riksbyggen och Naturskyddsföreningen som presenterade en ny modell för klimatsmart fastighets skatt. Ett modigt och kreativt förslag som kanske inte attraherar de traditionella tänkarna på fastighets skatteområdet.

 

e)      Luftfartsverket och SAS som talade om klimatneutralitet och som har blivit förebild för C40 – ”Världens största städers klimatprogram” som drivs av Clinton Foundation. Dessutom att fick vi höra att vi inom kort får se nya miljövänligare bränslen i våra flygplan.

 

f)       Fortum och Vattenfall som medvetet driver klimatfrågan. Stora aktörer som visar på stor förändrings benägenhet och tillför samhällsdebatten argument som får oss alla att tänka nytt både om dem själva och deras verksamhet.

Det finns anledning att tro att vi får uppleva  en intressant Almedalsvecka nästa sommar igen och då kanske med fler än de drygt 100 seminarier som behandlade klimat- och hållbarhets frågor i år.

Sommarhälsningar

 

Kaj Embren

PS  Det pågående förhandlingsarbetet för ett nytt internationellt klimatavtal har nu nått Accra i Ghana. Med början på torsdag och en vecka framåt skall arbetsgruppsmöten behandla reducering av växthusgaser inom utvecklingsländernas skogsområden. Men också frågor om utsläppsmål som berör de stora industriländernas stål, cement och aluminium sektorer. Här är den stora tvistefrågan mellan i och u-länder -  om hur rättvisa om mål och åtaganden kan nås. Mer om Ghanamötet och projektet Road to Copenhagen i nästa vecka.

 

 

 

 

 

Blir G8+5 mötet i Hokkaido, Japan som inleddes igår, ett möte som visar tecken på att världens dominerande ekonomier börjar ta steg till ett närmande mellan utvecklings- och de industrialiserade länderna? Det behövs! Riskerna och utmaningarna är nu större då ekonomisk kris, fattigdomsbekämpning  och klimathot står på samma agenda. Intressekampen skärps mellan olika särintressen och nödvändiga åtgärder riskerar att utebli.

Men låt oss inte slå oss till ro. Vägen till en hållbar ekonomi är solklar. Huvudfrågan är – Hur minskar vi oljeberoendet och hur utvecklas satsningen på alternativen och vad kan vi åstadkomma för att öka vår energieffektivitet. Med dagens prognoser på ett stigande oljepris så har vi tex konkurrenskraftig solenergi redan 2013. 

Det är inte brist på underlag som präglar G8+5 diskussionerna i Japan. Om vi går igenom några av de viktigaste rapporterna som levererats till de politiska ledningarna inom g8+5 gruppen så finns det ett kraftfullt språk från både näringslivet och klarsynta politiska ledningar. World Business Council for a Sustainable Development (WBCSD) med svensken Björn Stigson i ledningen har tillsammans med Klaus Schwab på World Economic Forum levererat en rapport som signerats av ett 80-tal företagsledare som visar på hur företag och regeringar kan sätta mål och bygga upp element av ett nytt internationellt åtgärdsprogram.

The Climate Group med Tony Blair i ledningen föreslår att strategin inför Köpenhamnsmötet 2009 borde inte vara att lösa samtliga kortsiktiga, mellanlånga och långsiktiga mål i detalj. Men, ge inte avkall på inriktningen. Köpenhamn är början på en stege för steg policy. G8 mötet borde komma överens om en arbetsplan som skall sättas i verket under nästa år. Hur får vi fram tillräckligt med investeringskapital? Hur läser vi frågan om auktion av utsläppsrätter. Hur skall vi praktisk lösa dessa frågor? Viljan är stark att både sätta målsättningar för både 2020, 2030 och 2050.

WWF och försäkringsbolaget the Allianz SE redovisar i sin rapport – G8 Climate Score cards  - hur G8 länder uppträtt på klimatområdet. Här finns utomordentligt viktig information för beslutsfattare inom både näringsliv och politisk sektor att finna vägen till en ekonomi med låga utsläpp av växthusgaser. En kommentar som är värd att notera från denna rapport är att andelen CDM projekt i Afrika är otillfredsställande lågt. Både Kina och Indien ligger på nivåer som även borde nås inom Afrika. Kan SIDA, svenskt näringsliv och den svenska regeringen ta aktiv del i detta arbete så minskar vi riskerna att få en snedvridning av investeringarna

För mig betyder arbetet med GLOBE International mycket eftersom de är en del i samarbete i projektet Road to Copenhagen (se www.roadtocopenhagen.org). Politiska beslutsfattare som är intresserade av en hållbar utveckling arbetar tillsammans i GLOBE International. Inför G8+5 mötet så fastställde man en rapport som bidrar till konkreta diskussioner inom anpassningsåtgärder, teknisk utveckling, marknadsåtgärder, biobränslen, illegal skogsavverkning och energi effektivitet. I en personlig överläggning under förra veckan med den Japanska premiärministern i Hokkaido så diskuterades och överlämnades förslagen. 

Ordförande i den kinesiska myndigheten  – Environment Protection Committee of the National Peoples Congress in China fick också ta del av rapporten. Han gav att mycket positivt statement i samband med att rapporten presenterades.  

I vårt arbete med Road to Copenhagen så ingår dialoger med de viktigaste beslutsfattarna inför ett nytt internationellt klimatavtal.

I Japan så deltog den japanska premiärministern Fukuda och även den förre premiärministern Shinzo Abe tillsammans med Tony Blair, John McCain, Barack Obama and Senator John Kerry.

Admiralen från den Danska flottan gav en engagerad redovisning i en av sessionerna om säkerhetsfrågorna och klimathotet tillsammans med den japanska säkerhetsrådgivaren till premiärministern och Canadas oppositions ledare för försvarsfrågan. En redovisning av dessa tal kan du få av mig senare i sommar. De rapporter som jag redovisar i denna blogg kan du få av mig om du skickar mig ett e-mail kaj.embren@respecteurope.com

Och glöm inte att kostnaden för att sänka utsläppen av koldioxid med 50% till 2050 är ca 3 % av den globala tillväxten fram till 2050 (enligt PriceWaterhouseCooper). Och som vad Stern rapporten visade…. Ju längre vi väntar desto dyrare blir det.

 

På återhörande !

 

Kaj Embren i Almedalen denna vecka

PS Nästa blogg kommer att summera mina intryck från Almedalen DS

 

 

 

 

 Just nu så är det två frågor som tränger igenom ”bruset” i samhällsdebatten. Oavsett om man är vanlig medborgare, konsument, företagsledare eller politiker så ställs man inför frågeställningar om CSR ( fritt översatt – företagens samhällsansvar) och Etik.

 Etiken är starkt kopplad till förtroendefrågan. Konsumentundersökningar med koppling till detaljhandel står ofta i centrum när man skall känna av förändringar i konsumenternas beteenden. Låt mig välja ett exempel:  I en ny konsument undersökning som presenteras i England denna vecka så är siffrorna för företagens trovärdighet fortfarande låga när det gäller varumärkeslansering av etiska och gröna produkter. Hela 62 % av de 3000 tillfrågade säger att företag(en) har endast sitt egenintresse i centrum.

 Ett av resultaten man kan utläsa är att trots en skeptisk inställning till företagens trovärdighet i deras varumärkeslansering så är konsumenterna mycket mer aktiva i sina val och väljer allt oftare produkter med koppling till sociala villkor, rättvisa, hälsa, lokal produktion och klimat. Undersökningen visar även på att konsumenterna prioriterar detta val även i en begynnande lågkonjunktur.

 En annan slutsats är att om inte företagen har en genomtänkt policy och bygger sitt varumärke med trovärdiga argument så riskerar man snabbt att förlora sin marknad. 75 % av de tillfrågade säger i samma undersökning att man blir påverkad av argument för produkter i butiken som premierar återvinning. I undersökningen har man också ställt frågan om konsumenternas egna agerande avseende teknik och resande. Nästan 50 % av de tillfrågade har  återlämnat sin senaste mobiltelefon till återvinning,13 % sa att man kommer att flyga mindre av klimatskäl och 80 % ansåg att flygbolagen skulle använda mer miljövänliga bränslen.

 Vilka är det som anses vara de tre ledande etiska varumärkena i denna undersökningen?

 1.       Co- op

2.       The Body Shop

3.       Marks & Spencer

Undersökning är gjord av ett engelskt ledande globalt undersökningsföretag.

Respect har länge lyfta fram företag med framstående klimatarbete. Med programmet klimatintegrerad produktutveckling visar man vägen till ett kontinuerligt förbättringsarbete för produkter och tjänster som leder till märkningen ”klimatneutral produkt” Mer information om klimatneutrala produkter finns på www.klimatneutral.se

Med vänliga hälsningar

 Kaj Embren

I en artikel i Veckans Affärer (se webversion på http://www.va.se/nyheter/2008/05/29/historisk-chans-for-reinfe) denna vecka tog Richard Björnelid upp frågan om det kommande svenska ordförandeskapet i EU och det viktiga Köpenhamnsmötet 2009. Jag gav i hans artikel några kommentarer som är direkt riktade till både näringsliv, politiker och organisationer. Uppmaningen var. Lägg fast en konsensus strategi på Klimatområdet som hämtar kraft från den svenska modellen och tiden för Saltsjöbadsavtalet.

En av de viktiga  pusselbitarna i denna strategi borde vara att också ge draghjälp åt svensk miljöteknologi och den tillhörande exportindustrin. Den svenska miljötekniksektorn omsätter idag ca 102 miljarder och exporten uppgår till drygt 2 % av Sveriges export. Men det finns därtill ett stort antal miljötekniska lösningar som utvecklas inom traditionella svenska storföretag som ABB och SKF, för att nämna några. Genom att lyfta fram konkreta lösningar så kan svensk industri spinna på Sveriges redan etablerade goda rykte. Därigenom skapar vi också ett starkare svenskt varumärke.

Vi vet att både Kina och USA är nyckelnationer för att Köpenhamnsmötet skall kunna enas om ett avtal. Sverige kan genom sitt goda rykte på miljöområdet i både Kina och USA påverka den internationella processen genom att intensifiera redan pågående arbeten i tex Kina och USA. Det finns ett flertal områden där Sveriges starka engagemang i det internationella miljöarbetet tydliggörs.

Lyft fram exempel som CENTEC (Center for Environmental Technology) i Kina. Visa upp svenska förebilder som det svenska miljöteknikföretaget Megtec system AB i Göteborg som för en vecka sedan tilldelats det amerikanska Naturvårdsverkets (EPA) prestigefyllda utmärkelse ”2008 Climate Protection Award” för sin banbrytande teknik och sina insatser för att rena stora utsläpp av växthusgaser. En enda installation i en kinesisk kolgruva kan minska utsläpp som motsvarar utsläppen från en halv miljon bilar. Megtec är ensamma i världen om att ha lyckats rena ventilationsluftsmetan från just kolgruvor.

Eller svenska Christina Lampe-Onnerud, VD och grundare av Boston Power. De har designat nästa generations återvinningsbara batterier. De produceras i Kina med en stark miljöprofil.

Ett av de mest konkurrenskraftiga exemplen är den svenska kompetensen i fjärrvärmeteknologi och distribution av energi. Den sammanlagda svenska kompetensen på detta område är unik och har gjort att Sverige bättre än andra länder reducerat utsläppen av växthusgaser.

Stockholm (Hammarby Sjöstad), Malmö (Västra hamnen), Göteborg( miljöteknikmässan) och Jönköping (Biomässan) klingar starkt i den internationella diskussionen och drar till sig många internationella besökare. Listan kan givetvis fyllas på med ett flertal ytterligare exempel. Så det saknas oneklige inte konkreta uppslag för en kraftfullare insats inför Sveriges ordförandeskap och FNs Klimatavtal.

Risken är dock att traditionellt tänkande och intressebevakning tar kraft från en viktigt process för ett gemensamt svenskt agerande från näringsliv, politiken och organisationer. Tiden rinner iväg och arbetet måste grundläggas under sommarmånaderna. Kanske något för Almedalsveckan? Lägg småfrågorna åt sidan och skapa en gemensam plattform.

Frågan är – Vem är den modiga ledare som först tar ton och inleder arbetet för en gemensam svensk plattform?

Kaj Embren

I min tidigare blogg så tog jag upp debatten om etanol. Och nämnde några av de dilemma som vi ställs inför. Verktygslådan för dilemman innerhåller både frivilliga lösningar och smarta lagstiftnings lösningar som består av både piskor och morötter. Viktigt är att då följa de principer som jag tog upp tidigare. Vi måste agera både internationellt och nationellt.  En del i detta kan vara att man kommer överens om principer i det kommande internationella avtalet på klimatområdet och i i EU:s kommande klimatprogram.

Etanol har en roll i den mångfald av energikällor som vi behöver för att komma ifrån vårt oljeberoende. Det finns givetvis både alternativ och komplement till etanol.

I Sverige med en stor del skogsråvara borde vi också fundera vilken roll metanolen kan spela. Jag talade med en av Sveriges främsta förespråkare av metanol, Björn Gillberg. Han hävdar att hela Sveriges behov av motorbränsle i form av metanol kan täckas av med ca 2,5 miljoner hektar energiskog. Sveriges totala skogsareal uppgår till ca 23 miljoner hektar. Sedan 1920-talet har Sveriges årliga skogstillväxt överskridit avverkningen med 20 till 30 %.  Genom förgasningsteknik tillverka en koldioxidneutral metanol är, enligt Björn Gillberg det som Sverige borde satsa på. Sedan 1970-talet har han arbetat med att utveckla något som kallar – Sveriges gröna guld.

I jämförelse med etanol så har metanolen en 30 % högre energiverkningsgrad. Så varför tillverka etanol av skogsråvara när vi har metanol? Metanolen kan också distribueras till de pumpar som nu finns uppsatta för etanolbränsle. Därtill går det att blanda in mellan 20-30 % i bensinen enligt Björn Gillberg. Läs mer på www.varmlandsmetanol.se

Nya och spännande perspektiv öppnar upp för en utveckling där metanol kan ersätta etanolens negativa konsekvenser på några områden. Och givetvis skall vi inte glömma bort att vi måste tillåta mångfald av bioenergi för att bli av med vårt oljeberoende. Framtidens bilar kommer att använda olika typer av biobränslen och använda hybridteknik. Var så säker. Med ett oljepris på sikt i nivån 250 USD per fat så blir det inte så svårt att konkurrera ut bensinen som drivmedel. Även om prisutvecklingen på biobränslen stiger. För dig som vill gå djupare in på frågeställningarna kring metanol och vårt oljeberoende skulle jag vilja rekommendera en ny bok som skrivits av bl. a  George A Olah, Nobelpristagare i kemi 1994.  Författarnas argument för att omvandla koldioxiden med hjälp av tillförsel av energi till metanol är synnerligen intresseväckande och värda att tas på allvar. Du kan beställa från Industrilitteratur med beställningsnummer 40829. ISBN numret är 9789175487045. PRIS 355.00 SEK [exkl. moms och frakt].

Det spekuleras att vi har 10 år på oss att ändra färdriktningen och reellt reducera våra utsläpp av växthusgaser. Låt oss därför ha vårat fokus på handling. I mångfaldens tecken.

Kaj Embren

 I miljödebatten så dyker ständigt frågor upp som kan leda in oss in på sidospår som försvårar att se de viktiga långsiktiga målen. Etanoldebatten är ett sådant exempel.  Som alltid så måste man avväga och se frågorna från ett långsiktigt hållbart utvecklingsperspektiv. Redan under min tid på Naturliga Steget så hade vi en mängd frågor som dök upp i debatten och som vi ställde mot långsiktiga hållbarhetsmål. Vi insåg med tydlighet hur man måste arbeta mer systematiskt och ställa de grundläggande frågorna tidigt.

Samhällets problem med de fossila bränslena och fattigdomsbekämpning är överskuggande problem som mänskligheten har att komma tillrätta med, både på kort och lång sikt. De skador som orsakas av de fossila bränslena på samhällsutvecklingen bör stå i centrum.

I den pågående debatten om etanol så borde vi börja med att ställa oss frågan om hur vi på lång sikt på bästa sätt kan komma ifrån vårt beroende av fossila bränslen.

Hur kan vi utveckla alternativ till fossila bränslen som också stimulerar världens fattiga att få del av de nya alternativa teknologierna och som kan utveckla de lokala ekonomierna?

Etanol är ett biobränsle som mycket väl kan vara en del i vår energimix.  Vi skall dock att ställa en rad krav på hur vi framställer etanolen. Var den produceras och veta när etanol motverkar en hållbar utveckling.  Var gränserna går för hur mycket etanol vi kan framställa utan att skapa andra problem som tex ersätta viktiga grödor för matproduktion med energiproduktion och urlakning av jordar genom monokultur. Arbetsvillkoren vid framställandet av etanol är ett annat viktig fråga som måste diskuteras.

Etanol är bara ett exempel på de många dilemma vi ställs inför i en debatt som alltmer handlar om långsiktiga hållbarhetsfrågor. Därför är det viktigt att vi skaffar oss en kompass riktning som vägleder oss genom kortsiktiga labyrinter som är komplicerade dilemman.

På Respect har vi lärt oss spelreglerna om hur man tar ut kompassriktning när vi rådgiver våra företag. Bakom oss ligger flera års arbete med Naturliga Steget, Global Compact och Global Reporting Initiative (GRI). Detta ger oss en bra grund för att kunna förena affärsnytta med viktiga samhällsfrågor som vi alla har ett ansvar för.

Bli delaktig i debatten, men glöm inte ta ut den långsiktiga kompassriktningen.

 

Med vänliga hälsningar

 

Kaj Embren

 

Singapore….. en och annan funderar säkert på alla dem som reser runt på internationella konferenser påfrestar samvete och ”carbon footprint”.  Det finns flera praktiska råd hur man hanterar detta. Ställ alltid frågan – är det nödvändigt att resa. Hur ser alternativen ut ? IT-verktygen början nu bli allt fler och mer användarvänliga. Givetvis behövs social möten, men socialt nätverks arbete på internet är ett viktigt komplement och som adderar nya möjligheter. En policy på detta område är ett måste. Jag har under de senaste månaderna medverkat i flera större företags diskussioner hur man lägger upp en policy och hur man praktiskt kan stimulera förändrat beteende hos de anställda. Givetvis skall också en ” kvalitets offset ” vara en viktig del då man planerar ett event som det i Singapore. Idag erbjuder Respect de flesta konferensarrangörer en möjlighet att klimatneutralisera.

På Business 4 Climate konferensen träffade jag Doug Miller, President på GlobeScan i London. I deras senaste undersökning, som ännu inte är färdig, har hittills drygt 140 intervjuer genomförts med företagsledare i Nordamerika, Europa, Asien, Afrika, Latinamerika, Australien och Nya Zeeland. Företagsledare pekar tydligt ut att klimatfrågan är den viktigaste miljöfrågan för en framgångsrik affärsverksamhet de kommande tolv månaderna. På frågan vad företagen gör för att implementera klimatfrågan i affärsverksamheten så säger en majoritet att följande sex frågeställningar är viktigast de kommande tolv månaderna:

1. Implementering av miljöledningssystem
2. Aktivt samhällsengagemang genom antagande av policies och uttalanden
3. Engagera anställda och samarbeta med externa intressenter
4. Involvera styrelse i arbetet att adressera klimatfrågan
5. Investering i forskning och utveckling för att identifiera nya produkter och tjänster som kan reducera utsläppen av växthusgaser samt satsning på förnyelsebar energi
6. Mäta utsläpp av växthusgaser och rapportera klimatfrågan i relation tillföretagets finansrapporter

Frågan om vilka hinder som måste tas bort för att företagsledare skall kunna göra mer för att adressera klimatfrågan tas också upp i undersökningen. De tre viktigaste hindren som förs fram är

1. Lagstiftaren saknar eller är dålig på koordination mellan olika reglerade områden
2. Den finansiella sektorn saknar förståelse och har inte i tillräckligt identifierat frågeställningar som hänger samman mellan finansiella och klimat området.
3. Konkurrens mellan olika strategiska prioriteringar inom företaget

Du som vill vet mer om denna undersökning, som skall vara fullt färdig i slutet av maj, kan skriva till mig på kaj.embren@respecteurope.com

Med vänliga hälsningar

Kaj Embren

 

PS Nästa vecka tänker jag gå i närkamp med den inflammerade Etanol-frågan. Ser redan framemot dina kommenterar.DS

 

 

Entreprenörskap och ledarskap inom politik, företagande och frivilliga organisationer krävs för att möta den pågående klimatkrisen. Det var några av slutsatserna från första dagens – Business 4 Climate – här i Singapore.

Här i Singapore känns allvaret från de pågående klimatdiskussionerna om ett nytt internationellt avtal efter Kyoto. När Maldivernas president Maumoon Abdul Gayoom tar till orda och berättar att havsnivåhöjningen inte blir 45 cm i slutet av detta århundrade utan 80 cm enligt den senaste statistiken från IPPC så förstår alla allvaret. ¾ av Maldivernas 1193 öar ligger idag på mellan 1-1,5 meter över havsnivån.

Kristämningen hänger i luften när vi talar om att tiden vi har på oss är kanske inte mer än tio år för att ändra färdriktning. Ju längre tiden utan klara indikationer på förändring desto större risk för konflikter och katastrofer. Allt fler talar om kopplingen mellan mänskliga rättigheter och klimatkrisen. I maj månad så lägger Pentagon fram en rapport som behandlar klimatfrågan och militära konfliktrisker. Denna typ av rapporter kommer vi att se allt oftare.

Givetvis finns det en känsla av stolthet och framgång i redovisningen om vad som åstadkoms på marknaden. För mycket av klimatkrisen måste lösas på marknaden. I Singapore fanns det många ledande företrädare som är framgångsrika på marknaden. Positiva exempel saknades inte. Osram gav exempel på hur man kan ändra belysningsstrategier i hela städer. IBM:s arbete med datorer som ger kyla istället för värme var ett annat exempel. Business Leaders Initiative on Climate Change (BLICC) och Respect Tables arbete med Road to Copenhagen inspirerade flera av deltagarna.

Achim Steiner, chefen på UNEP frågade om en jämförelse mellan människans benmärg och industriprodukten cement. Två produkter som utifrån molekylsammansättning är likvärda, men för att skapa ett mänsklig benmärg krävs endast 37 grader medan för att skapa cement krävs det 1200 grader C. Varför…..

Jag möter ledare från alla typer av organisationer mer än tidigare också otålighet och ilska över att inte FN:s klimatförhandlingar har högre fart. Trycket på Sverige som ordförandeland i EU under tiden för det viktiga COP 15 mötet i Köpenhamn kommer att bli allt hårdare. Jag frågade flera av deltagarna om vilket råd de ville ge Sverige inför ordförandeskapet som börjar i juli 2009 och Köpenhamnsmötet som pågår i två veckor i nov/dec. Lyssna på rösterna i denna blogg. Där får ni svaret. Kanske något för regeringskansliet som måste ta ledarskap och visa en enig front  – i Sverige – inför de stundande internationella förhandlingarna. Sveriges röst måste redan nu börja bli starkare om vi ska ha någon chans att leda dessa förhandlingar i rätt riktning.

Med vänliga hälsningar

Kaj  Embren

PS Nästa vecka blir det mer från Business 4 Climate här i Singapore. DS

Achim Steiner, Executive Director of the UN Environment Programme (UNEP)

Adam Werbach, Boardmember, Greenpeace International

President Maumoon Abdul Gayoom, Maldiverna

Georg Kell, Executive Director UN Global Compact

Habiba Al Marashi, Emirates Environmental Group

Aron Cramer, President and CEO, Business for Social Responsibility

Simon Zadek, Chief Executive, AccountAbility

Melinda Kimble, Senior Vice president, United Nations Foundation

Atiq Rahman, Dr, Executive Director, Bangladesh Centre for Advanced Studies

Niel C. Hawkins, Ph.D. The DOW Chemical Company, US

Göran Perssons råd till den svenska regeringen….. (Göran var en av talarna på
konferensen)